om kanske någon sekund, någon minut, någon timme eller max någon dag har jag nog ingen morfar längre. förstår inte hur allt kunde gå så fort, ingen visste att han var så dålig. tycker synd om mamma som är utomlands och inte hinner hem till honom.
han är ju knappt gammal, jävla cancer.
hoppas han inte lider och att han kommer få det bra dit han kommer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar